Brandskydd för dig som bor i radhus

 

Foto: Dalamitt

Branden i bostadsområdet Årby i Borlänge, den 6:e Juni 2008, visade tydligt vilka förödande konsekvenser bränder i radhuslängor kan få. Två personer omkom och ett flertal huskroppar totalförstördes.


I Sverige sker det med jämna mellanrum bränder i radhus som leder till mycket stora egendomsskador. Det är inte ovanligt att en hel radhuslänga brinner ner. Utredningar av dessa bränder visar att brandspridningen ofta kunnat ske okontrollerat på vinden samt att radhusen varit byggda med lätta konstruktioner i vindsbjälklaget (t.ex. gips eller trä). I flera av dessa fall har det också visat sig finnas brister i det byggnadstekniska brandskyddet, vilket medfört till ett snabbt brandförlopp. Detta har också försvårat räddningstjänstens arbete vid en insats.


Orsaken till att bränder i radhus ofta blir så omfattande beror till stor del på att branden sprider sig mycket snabbt mellan fastigheterna. Grunden för brandskydd i bostäder är att det ska ta minst 60 minuter för branden att sprida sig från en bostad till nästa i längan. Finns det brister i det byggnadstekniska brandskyddet kan dock branden sprida sig mycket snabbare än så. Det vanligaste är att branden sprider sig via vinden.

 

Vanliga brister i radhus:

Ventilerad/öppen takfot

Radhus (framförallt äldre radhus) är ofta konstruerade på ett sätt där det är tänkt att vindsbjälklaget ska stå emot en brand 30 minuter underifrån och sedan ytterligare 30 minuter innan branden tar sig ner i nästa bostad (de har ingen avskiljande vägg). Det är dock vanligt att ett radhus har en ventilerad takfot, det vill säga en ventilationsöppning till vinden mellan yttertaket och ytterväggarna, vilket gör att branden kan ta sig upp på vinden genom den och på så sätt helt kringgå avskiljningen i vindsbjälklaget.

 

takfot.jpg

Brandspridning via takfot till vinden och vidare till andra lägenheter.

(Erlandsson, 1998)

                   

Brandcellsavskiljning, otätheter och håltagningar

De brandavskiljande väggar som finns på radhusvindar har ofta visat sig ha allvarliga brister eller till och med saknas helt. Vanliga brister är att väggen inte sluter tätt mot yttertaket eller att den är ansluten mot exempelvis en träfiberboard eller plastduk. Denna brinner snabbt igenom och skapar på så vis en glipa där brandgaser kan ta sig igenom till nästa vindsutrymme. Andra vanliga brister kan vara otätheter eller håltagning i väggarna som inte är tätade på rätt sätt eller inte tätade alls.

 

takpannor.jpg

Bilden visar hur en glipa kan uppstå mellan den avskiljande väggen och yttertaket om väggen är ansluten till exempelvis en träfiberboard eller plastduk. (Malmgren, 1997).

  

Konstruktion av takstolar och vindsbjälklag

Det är inte ovanligt att radhus har en lätt konstruktion i vindsbjälklaget och takstolarna. En lätt konstruktion kan till exempel innebära att bjälklaget är byggt med träbjälkar och gips istället för betong. Träbjälkarna är också ofta sammansatta med spikplåtar, som snabbt lossnar när de utsätts för en brand. Detta kan då innebära att vinden kollapsar och rasar ner genom det lätta bjälklaget och ner i lägenheterna under.

svaga_punkter.jpg


Exempel på svaga punkter i byggnadens konstruktion:

spikplat.jpg


Spikplåt 


Vad kan du göra?

Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, är det fastighetsägaren som ansvarar för att fastigheten har ett skäligt brandskydd. Räddningstjänsten Dala Mitt rekommenderar därför dig som bor i radhus att kontrollera brandskyddet i din bostad samt åtgärda eventuella brister.


Tänk på att eventuella åtgärder måste vara fackmannamässigt utförda!
Förslag på åtgärder som Räddningstjänsten Dala Mitt bedömer som skäligt för ett tillfredsställande brandskydd:

 

Täta takfötter
För att fördröja brandspridning mellan takfot och vind kan man täta takfoten med gips. Tätningen ska då göras en meter åt vardera håll från den avskiljande väggen. Detta är extra viktigt om det finns fönster nära takfoten. När ett fönster utsätts för brand går glaset snabbt sönder och branden kan då enkelt spridas till en närliggande takfot och sedan vidare till vinden.


Avskiljande väggar

Se till så att avskiljande väggar på vinden når upp till den brandklass den är byggd som, EI30 eller EI60.

Ett exempel på EI30 är en vägg med stomme av träreglar (min 45 x 70 mm) försedd med 12 mm tjocka gipsskivor på vardera sida om stommen. Mellan träreglarna skall det finnas minst 70 mm isolering av stenull. EI60 är istället en vägg med stomme av träreglar (min 45 x 95 mm) försedd med 26 mm tjocka gipsskivor på vardera sida om stommen. Mellan träreglarna skall det finnas minst 95 mm isolering av stenull.

Finns det stora öppningar i en befintlig vägg kan denna förstärkas, exempelvis med gipsskivor (tjocklek beror på väggens brandklass).

Saknas avskiljning helt skall denna i vissa fall uppföras.

 

Otätheter och håltagningar

Den avskiljande väggen måste sluta tätt mot yttertaket och eventuella skador eller håltagningar måste tätas på ett brandtekniskt godkänt sätt. Tätningen ska motsvara väggens brandklass (EI30 eller EI60) och kan exempelvis göras med brandklassad tätningsmassa. Om väggen ansluter mot ett material i taket som ur brandsynpunkt inte är så bra, såsom träfiberboard, masonit, plastduk eller liknande är det nödvändigt att genomföra åtgärder. Ett exempel kan då vara att montera gipsskivor eller andra obrännbara skivor i taket på var sida om den avskiljande väggen. Taket bör då kläs in minst 60 cm på var sida om skiljeväggen, från nock och ända ner till takfoten.

 

Lätt konstruktion

En lätt konstruktion på vinden är oftast inget man i sig gör någonting åt. Genom att se till så att takfötter och avskiljande väggar är täta så minskar man risken för spridning av branden. Detta resulterar då i att branden inte kan påverka lika stora delar av konstruktionen och risken för ras minskar.

 

Mindre spridning = Mindre påverkan = Mindre rasrisk!

 

Att tänka på innan du tätar!

Tänk på att tätning av takfot och upprättande av nya avskiljande väggar på vinden kan påverka vindens ventilations- och fuktförhållanden. Räddningstjänsten rekommenderar därför dig som fastighetsägare att kontakta en sakkunnig för konsultation avseende ventilationen.

 Räddningstjänsten Dala Mitt ansvarar inte för eventuella fuktproblem som uppstår efter tätning.


Brandvarnare räddar liv
Se till att du har minst en fungerande brandvarnare i varje lägenhet, detta är ett lagkrav. Om bostaden har flera plan bör det finnas en på varje våning. För att förbättra brandskyddet ytterligare kan du och dina grannar installera brandvarnare på vinden som är sammankopplad med övriga brandvarnare i huset. På så sätt kan en brand som spridits till vinden upptäckas i tid och alla personer som befinner sig i radhuset blir varnade.

 

Inredd vind och källare
För dig som har inrett din vind eller källare och gjort om den till bostad gäller andra krav.

-   Det kan krävas bygglov eller bygganmälan för ombyggnationen. Kontakta kommunen för att ta reda på vad som gäller för din fastighet.

-   Avskiljande väggar mellan lägenheterna skall ha minst 60 minuters avskiljande förmåga (EI60).

-   Det måste finnas en alternativ utrymningsväg utöver den invändiga trappan.

 

Utrymningsväg

Grundregeln är att alla byggnader ska ha två, av varandra oberoende, utrymningsvägar. Minst en på varje våningsplan. Från villor och radhus är de utrymningsvägarna vanligtvis dörrar och fönster. Dessa utrymningsvägar får dock endast användas från första och andra våningen (max 5 meter ovan mark) utan att andra åtgärder behöver göras. Har bostaden tre våningar (eller högre än 5 meter från marken upp till fönstret) krävs andra åtgärder då det är för högt för att hoppa.

 

För att göra det möjligt att utrymma från en inredd vind ska det finnas:

-    En invändig stege upp till fönstret om fönstret i takkupan eller takfönstret är mer än 1,2 meter ovan golv.

-    Fönstrets fria mått vid öppet läge ska vara minst 0,50 meter i bredd och 0,60 meter i höjd, summan av bredd och höjd ska vara minst 1,50 meter. Fönstret ska också vara lätt att öppna.

-     Fönstret i takkupan eller takfönstret ska förses med stigbrygga eller trappsteg utanför om avståndet från fönstrets nederkant till takfoten överstiger 0,50 meter.

-      Om fönstret är beläget högre upp än 5 meter ovan marken ska det finnas en fast monterad fasadstege.

 

Länk

-     Boverket informerar om vindsbränder i radhus och flerbostadshus.


Frågor
Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss genom att skicka ett mail till: info@dalamitt.se


Referenser

Boverket (2008) Boverket informerar om vindsbränder i radhus och flerbostadshus.

Danielsson, C (2005). Brandspridning via den ventilerade takfoten.

Erlandsson, U (1998) Enkla bränder blir svåra i osektionerade radhus. Sirenen Nr 2 1998

Malmgren, S (1997) Billigt byggande ökar risken för brandspridning i radhus. Sirenen Nr 6 1997

Uneram, C (2015) Skydd mot brand - Före, under och efter räddningsinsats